Var och när kommer mainstream och komplementär äntligen att börja arbeta tillsammans....
Som ni vet har jag redan ägnat bloggar åt samarbete regelbundet och kompletterande nämligen (16-04-2017, 23-04-2017 och 14-05-2017).
Människor som har känt mig länge vet att om jag var ung nu ... är bara 17 (åh nej ... 71) skulle jag studera epigenetik.
Vad är epigenetik?
Epigenetik är den disciplin inom genetiken som studerar påverkan av reversibla ärftliga förändringar som sker i en cells beteende utan förändringar i sekvensen (ordningen på basparen) av DNA i cellkärnan. Man studerar också de processer som påverkar en organisms utveckling. I båda fallen studeras hur genreglerande information som inte uttrycks i din genotyp ändå förs vidare från en generation till nästa. Denna typ av reglering kan rikta sig mot DNA, RNA eller proteiner och verkar på cellkärnans eller cytoplasmans nivå. Här spelar nukleosomer en viktig roll.
Och ovanstående är en ganska stor munsbit. Med mina ord: Jag har alltid känt att man på något sätt kan slå på eller av gener. Att sinnesstämningar spelar en stor roll i detta. Och att blomstermediciner har en stor del i detta. Precis som blomstermedel har en stor inverkan på neurala nätverk.
Jag säger också alltid att jag arbetar med botemedel för att lösa kroniska klagomål. Jag ger inte någon "några droppar" och så är det löst. Jag använder inte heller läkemedel som ett "komplement" till ....???? Det är en fristående terapi. Att arbeta med läkemedel på det sätt som jag (och många terapeuter med mig) gör får neurala nätverk att förändras.
En enkel förklaring: “Farbror Joakim Anka går i cirklar i sitt penninglager. Ett varv syns inte. Men om Dagobert Duck börjar gå flera och därmed tätare rundor (för att han är orolig för något igen) ser man ett spår bildas på hans låga pengar. Om någon inte har mått bra under en längre tid, t.ex. på grund av endogen depression eller har alldeles för mycket att göra, börjar ett sådant "spår" bildas i de neurala nätverken, som förstärks och fördjupas om och om igen; de kopplingar som bildas under en lång tid, precis som farbror Joakim Ankas spår i sitt lager, är mycket djupa och fast kopplade till varandra. I Dagobert Ankas penningförråd har hans cirkelbildning blivit så konkret att den inte kan jämnas med marken på ett enkelt och snabbt sätt. Detta kräver återigen mycket tid för att fylla/ändra denna bildade väg i hans lager.“
Så mönster och former (för att ta Dagobert Ducks berömda springande runt i sin lagerlokal som exempel) som har funnits under lång tid har mycket starka kopplingar mellan sig på nervnivå; nervceller som skjuter tillsammans, arbetar tillsammans.
Något som har funnits under lång tid försvinner inte med några droppar, nej... man börjar arbeta med blomstermedicinerna "steg för steg" (efter en omfattande anamnes). Och det är en process som kan ta längre tid, vilket återigen har att göra med flexibiliteten i det neurala nätverket och den belastning som människor bär på.
Jag kommer att återkomma till detta senare.
Men vad har det med del IV att göra?
Jag satt i bilen och hörde en intervju med Pierre Capel, professor emeritus i experimentell immunologi vid universitetet i Utrecht. Det tilltalade mig så mycket att jag omedelbart beställde hans bok. Fick den nästa dag och slutade inte förrän den var ute. Boken är full av anteckningar eftersom jag fann så mycket igenkänning i det han skriver och det jag "vet" och det sätt jag arbetar på. Ett exempel: Pierre Capel skriver om stressresponsen i kapitel 6. Uttalandet "lite stress kan inte skada" är helt korrekt, så länge det handlar om akut stress (då kan du också ta en vattenlösning med rätt botemedel), men kronisk stress är en riktig mördare. Vad han sedan beskriver i detta kapitel och vilka symtom som kommer av detta, berättar jag precis likadant i vår träning. Det är så likt. Då förstår du att jag var helt på hurra-humör. Han beskriver också t.ex. i kapitel 20 "Känslor finns inte, de uppstår": att medicinen främst fokuserar på reduktionistiskt tänkande. Och att det vid interaktioner mellan system uppstår processer och krafter som inte eller knappast erkänns inom den klassiska medicinen.
Jag vill inte lägga till något ytterligare eller tolka boken på mitt sätt. Jag vill bara påpeka för dig att de insikter som Pierre Capel beskriver i denna bok värmde mitt hjärta och jag fann så mycket igenkänning.
Jag tog också kontakt omedelbart. Det kommer att bli ytterligare kontakt. Jag vet att han kommer till en fördjupningskurs i slutet av 2018 eller början av 2019 (det finns ingen ny kurs innan dess) för att förklara mer.
Vi lägger omedelbart ut hans bok till försäljning och får också ge bort 5 exemplar.
Inte särskilt lättläst.... men vilken läsning!
Madeleine Meuwessen
Det känslomässiga DNA:t
Känslor existerar inte, de uppstår
När vi pratar om våra känslor kan vi oftast beskriva dem exakt. Men hur de uppstår, var de kommer ifrån och, ännu viktigare, vad de gör med oss, vet vi ofta inte. De virvlar runt i våra kroppar som en dimma. Det blir dock allt tydligare att känslorna är kopplade till en stenhård biokemi. De påverkar inte bara uppkomsten och förloppet av sjukdomar, utan avgör också hälsan och till och med vår livslängd.
Baserat på omfattande studier förklarar Pierre Capel med förbluffande tydlighet hur känslor styr vår hälsa och hur vi kan påverka detta och därmed förbättra vår livskvalitet. I vår kultur tror vi att vi mestadels är rationella varelser, men är det verkligen sant? Positiva och negativa känslor har en otroligt stark effekt på uppkomsten och förloppet av alla möjliga sjukdomar, som infertilitet, åderförkalkning, depression, tumörer, diabetes etc., men också på symtom som smärta och ångest. Idrott, yoga och meditation kan ge stora positiva förändringar i detta avseende. Emotionellt DNA kombinerar känslornas magiska värld med molekylärbiologi; en värld som i denna fascinerande bok visar sig vara häpnadsväckande tydlig och befriad från alla förutfattade meningar.
Pierre Capel är professor emeritus i experimentell immunologi vid universitetet i Utrecht. Förutom många års grundläggande och molekylärbiologisk forskning inom immunologi har han också arbetat med utveckling av nya terapier och insikter inom benmärgs- och njurtransplantation samt utveckling av antikroppsbaserade immunterapier. Under senare år har han studerat den biokemiska bakgrunden till idrott, yoga och meditation. Han håller regelbundet föreläsningar och gästföreläsningar i detta ämne både i hemlandet och utomlands.